LindaCaroline

Har inte gått utanför lägenheten idag. Allt känndes för jobbigt. Kännde mig helt trött bara. Det faktum jag ska laga en thanksgivingmiddag imorgon känndes rent löjeväckande. Hur ska jag kunna stå inför mina vänner och säga att jag är tacksam när allt känns som skit? Det löjiiga är ju att jag vet att jag har 100 saker som jag borde känna mig tacksam för även om det inte känns så.

Så började jag ta tag i allting. Skrev en inköpslista på allt som jag behöver handla imorgon. Kollade alla recept, bestämde mig för vilka jag skulle följa, och skrev ner allt som jag behövde fylla på inför matlagningen, även när det gällde kryddor och andra basvaror. Sen fick jag för mig att sortera och städa bort alla papper som legat på mitt skrivbord i en halv evighet.  Tog typ 2 timmar men oj vad bra det kändes när det var klart!

Egentligen har absolut inget förändrats idag, men nu ser jag fram emot morgondagen lika mycket som när jag o Joanna planerade den i somras.

Vad det handlar om är att vi satt en dag och pratade om familjer och högtider, och kom fram till att vi ville ha en högtid då vi skulle träffas varje år. Julen spenderar jag alltid med familjen och de andra stora högtiderna brukar alltid sammanfalla med resor, stora festligheter eller helt glömmas bort. Så vi bestämde att from 2008 ska vi börja fira Thanksgiving tillsammans. Varje år, oavsett vad, ska vi träffas med våra respektive och eventuellt andra inbjudna, för att fira tillsammans och visa tacksamhet för allt vi har, speciellt  för att vi har varandra.

Har inte skrivit på ett tag. Har i stort sett stängt in mig hemma o inte pratat med någon. Hade en dålig vecka. P var på besök från Växsjö i helgen så vi var ute och åt middag o satt o pratade hela natten i lördags. Det var ett trevligt avbrott från deppandet men lite för mycket som händer just nu som jag inte vill skriva om så jag stänger nog in mig ett par dar till.

Känner mig lite usel eftersom jag skulle följt med på en sexleksaksfest i lördags, men när jag vaknade vid 18 på kvällen var jag verkligen inte på humör för att träffa folk. Såg fram emot att bara ligga i soffan med min pv, titta på film o äta skräpmat. Vi lyckades med maten, det blev hämtning på Emils, men sen blev pojken pokersugen och eftersom det inte fanns ngn dealer på plats i Jakan fick jag hoppa in. bra för mig, eftersom mina jobb är minst sagt sporadiska just nu. Men i alla fall, förlåt N, att jag inte kom.

Söndagen sov jag bort ganska länge, men vaknade lagom till att Robban ringde o frågade om jag ville komma och äta middag med dom. "Dom" var, Robban, hans tjej K.J. som snart flyttat till Sverige på riktigt, hennes moster som också är på besök från Californien och Robbans mamma som nyss fyllt år. Det innebar en stor vit choklad- och hallonmoussetårta... Mmmmmm....

Måndag idag, och jag har tydligen vänt upponer på dygnet helt nu. Vaknade vid17-tiden av fröken J som ringt hela dagen. Nu ska jag bege mig mot Vasastan för en middag med henne och pojken. Nåväl, middag för mig, drinkar för dom ;)
Återkommer om hur pass fånigt de stirrar in i varandras ögon ikväll :)

J. har gått och kärat ner sig totalt. I en kille som hon har känt i 3 dygn. Helt galet, men han e ännu kärare i henne. Jag o pojken var och åt middag med dem igår kväll på Capri Due vid Karlberg. De två turturduvorna satt o stirrade på varandra med lycksaliga fånleenden hela kvällen. Jaja, jag e glad för hennes skull, hoppas hon tar det lite lugnt bara.
J, jag vet att du läser detta, TA DET LUGNT!!!
För övrigt var deras skaldjurspasta jättegod!

Idag har jag sovit länge länge i min egen soffa. Mycket skönt. Vaknade sent på em, spelade lite nätpoker och sen ringde Nina och frågade om jag ville ses. Fick skjuts med pojken in till stan och jag o Nina tog en långpromenad som slutade framför Jensens Böfhus. En enda blick på deras dessertmeny och Nina var övertalad om att ta middagen där. Vi valde mjukglassbuffén till efterrätt och jag har nog aldrig ätit så mycket strössel :)
Tog med henne till Tegner för att visa stället efteråt eftersom vi bara var ett kvarter därifrån. Nu ser jag fram emot en till skön natt i min soffa. Jag vet, jag är knäpp, men Niklas säng är för hård för mig.

Jag tycker om att leka mamma!
Fars dag var det i söndags. Hade sagt till pojken att min familj firar sånt och frågat om han skulle iväg o träffa sin. Iom att hans yngste son Milo fyllde år samma dag så skulle istället hans mamma, pappa, mormor, syster o hennes barn komma hem till honom på em för tårtkalas. Han skulle ha Milo i helgen 15-19 både lörd o sönd.

I fredags i bilen på väg hem frågade han "vilken tid är det vi ska till dina föräldrar på söndag"
Jag måste sett ut som en fisk utanför vattnet. Va??? Vi??? Barnen???
Jag har ju förstått iom att jag träffade hans familj när vi varit tillsammans i bara 4 dagar att han ser lite annorlunda på det där än mig. Jag menar, jag följde ju tom med på familjesemestern till Mallorca innan han ens träffat min mamma. Sa att jag skulle kolla om det var ngn tid bestämd ännu, och ringde mamma efter att Niklas åkt till klubben i fredags kväll.
Ja dom var så välkomna så, och mamma lät inte lika förvånad som jag var över att han tagit för givet att MaPa skulle träffa sina eventuella -en gång i framtiden - blivande styvbarnbarn, eller vad det nu heter.

Lördagen gick bra. Hans x kom med grabben och stannade bara ett par minuter o lämnade honom (tack för det Niklas) men frågade samtidigt om de skulle fira födelsedagen tillsammans på lekpalatset. Niklas svarade att han hade lite andra grejjer planerade och skulle åtekomma med besked. Hans föräldrar  var här en stund på lördagen med och lekte med ungarna och då frågade N om de ville fira med J. Det var ett samstämmigt NEJ. Hans far sa tom att han gärna fick hälsa J att han inte var intresserad av att träffa henne. Så när hon hämtade lillgraben på kvällen sa Niklas att det verkade inte vara en så bra idé att fira tillsammans eftersom då skulle delar av hans familj inte komma. "vi får väl se ur det blir imorgon då" sa hon och smällde igen dörren efter sig.

Söndag fm var jag ensam med ungarna igen eftersom Niklas var tvungen att åka in till klubben ett tag. (T hade ett evighetsspel under helgen. Fredag kväll till måndag morgon med samma lilla kärntrupp som inte lämnade bordet annat än för att äta, galet!) Så när han kom hem berättade han att J hade hört av sig och frågat om de skulle komma till lekpalatset eller inte. Han svarade åter att hela hans familj ville fira grabbens 1-årsdag, men de ville faktiskt inte fira den med henne utan de ville ha det som kontraktet sagt, Milo skulle vara hemma hos Niklas under em, utan henne. Niklas sa tom att han kunde komma över med tvillingarna lite senare på dagen om hon ville för att de skulle få en stund ensamma. Det var inte intressant.

Söndag em kl 13.30 kom vi hem till MaPa. Hade förväntat mej att både MaPa och syrran skulle stå i fönstret när vi körde in på uppfarten med det gjorde de faktiskt inte. Så fort en av ungarna hade fått trycka på ringklockan kom de i alla fall alla tre och mötte i hallen. Förväntansfulla leenden lyste upp som små solar.  Barnen var lite blyga och kinkiga, men när de väl fått smaka på mammas hemlagade köttbullar så blev allt genast lite bättre. Köttbullarna fann sin väg in i Niklas hjärta med kan tillläggas. Den burgundiska köttgrytan hamnade på en god andraplats hos alla :)
Det var så härligt. Jag såg på min pappa att han verkligen ville lyfta upp och bara gosa med ungarna men att han inte riktigt vågade så där första gången. Det fick jag bekräftat på telefon senare också, när han sa hur härliga han tyckte att de var. Mamma skickade ett sms på kvällen. "vilka gulliga ungar"

Kl. 14:50 sa Niklas, näe, vi måste väl skynda hem nu, vi vet ju inte om J tänker komma med Milo eller inte men det är väl bäst att vara där och förutsätta att hon kommer som avtalat. Så vi var hemma hos honom igen strax innan 15.
Det dröjde en halvtimma innan det  ringde på dörren, men det var resten av hans familj som enligt uppgjort kom dit kl 15.30 med tårta och paket för att fira ettårsdagen. Något födelsedagsbarn dök dock aldrig upp. J hade tom ringt Niklas mor för att beklaga sig över att N ville förvägra Milo att fira födelsedagen tillsammans med sina syskon. Hans mamma hade svarat att men visst, vi skulle ju fira hela stora familjen kl 15.30, det var bara J som inte var välkommen.

Jaja, fortsättning följer om hur det blir med ungarna. Niklas saknar dem ju hela tiden och önskar att han skulle få ha dem mer. Under senaste mötet med familjerätten på Gotland den 14 okt  sa hon ju ok till att Niklas skull få ha dem halvtid. Hon skulle även skriva dem i Stockholm så att Niklas kunde få dagisplats här, men hon verkar ha ändrat sig sen dess, för hon har inte gjort som avtalat...

Jag messade pojken för några dagar sen o frågade om han ville gå på mässan med mig. Mot alla odds svarade han ja. Så idag tillbringade vi em i älvsjö. Han köpte en massa drinkkupoger åt mig så jag fick springa runt o prova olika champagner tills det nästan sprutade ur öronen på mig. Vi åt lunch på "kockarnas krog" en helt FANTASTISK skaldjurssoppa med färska räkor, äppelbitar och västerbottenost i en skål bredvid som man tillsatte efter smak och tycke.
Efter mässan åkte vi till Nynäs och hämtade tvillingarna. Sen raka vägen hem med dom. N var tvungen (stackars..hmpf) att gå ut på finkrog med pokerpojkarna och äta lyxmiddag med massor av champagne och spritflaskor på bordet.... Men jag hade ju faktiskt fått typ 10 olika sorters champagner på mässan så jag kan ju inte klaga. Istället bäddade jag ner mig i soffan med Bella och Hugo o satte på en film.
Fantastiskt nog så protesterade dom inte alls när deras pappa åkte iväg. Det måste jag nog ta som ett väldigt bra tecken. De känner sig trygga med mig. Niklas ringde ett tag efter att dom somnat för att kolla hur allt gått och sa samma sak, att det var jätteskönt att de inte gnällt efter honom alls efter att han gått. Pluspoäng till mig! Så nu sitter jag här och leker med killens pokerkonton och lyssnar på ungarnas sömngnyenden... och är bara väldigt väldigt nöjd med tillvaron.
Kärlek till er som orkar läsa.

jOANNA DEN SÖTA O FINA  kom hit på lördag eftermiddag för en riktig tjejkväll. Jag slog på stora trumman som vanligt då ngn av innerstadsungarna ville komma o hälsa på ute i förorten....Det är ju inte direkt något vi förlänas med på en daglig basis....
I alla fall. J hade laddat ner 4 filmer vi ville se.Och jag hade gått och inhandlat allt vi kunde tänkas bli sugna på.... färsk fläskfile´med allsköns indiska tillbehör, alla former av hemmagjord sushi.... , wasabi, ingefäragrunka, risvinsvinäger, special rice just for you, mums :)
Sen hade jag bokat tid i bastun uppe på översta våningen i huset. Så vi satt där i en timme eller två, scrubbade oss, gjorde ansiktsinpackning, hårinpackning osv.... Ni vet , tjejgrejjer..... vI VA SÅ FIIINA O MJUUUUUUKA O LEEEEEEENA EFTERÅT.... O V LUKTADE SÅÅÅÅÅÅ  GOOOOOOTTT :)
En otroligt trevlig kväll hade vi i alla fall. Joanna utryckte en önskan om att ha den lite oftare än en gång om året. Jag sekundaR DEN! . fÅR VÄL SE VAD SOM HÄNDER.....

Suck. Det där ljudet var inte vad jag ville höra när jag drog ner flipfloppen i knät för att uppdatera bloggen... Ska jag... ja... Himla skit.... Ett vinglas innehållandes lägenhetens sista vin ligger splittrat nedanför soffan.... Himla skit också! Jaja, vad heter den där leken när man inte får nudda golv? Den får jag leka för att ta mig till badrummet imorgom bitti... eller till köket ikväll för att styra upp oredan.... blääääää. Hmmm.. måste samla mig för att berättq om min trevliga helg in tre.... two..... one.....