Stockholm

Japp. Hemma igen. Niklas hämtade på Arlanda o sen åkte vi hem till honom o bara stängde in oss i flera dar :) Skönt att vara hemma. Lekt med hans ungar i helgen. Håller på och letar jobb nu. Allt e lite halvkasst... Men det går väl över hoppas jag.


Gissa vilka som fick soppatorsk i en Prius mellan Vegas o San Fransisko...

Japp. Även om bilen är en "hybrid" så kan man tydligen få soppatorsk. Det finns ett jättebra tricks för att inte få slut på bensinen. Det kallas att tanka. Om man däremot efter att ha lämnat lunchrestaurangen/bensinmacken där man tagit den 11 timmar långa körningens första paus upptäcker att det är nog dags att tanka, men tänker att man har ju faktiskt redan svängt ut och "det kommer säkert snart en mack till på vägen" ... Ja då blir det så att man får ta med sig en liten vattenflaska (ja, vattenflaskor har man i bilen, men dunkar med extrabensin är för mesar) och börja knata... Så det var exakt vad Robban fick göra medans jag o Micke stannade kvar vid vägkanten. Iom att batteriet var nästan slut det med (vi hade ju kört vidare utan soppa så länge det gick) så var det snart stekhett i bilen så jag ställde mig bredvid i bikinitop och kjol för att försöke få lite sol istället... Vi hade ju massa vatten så det var bara att hälla lite vatten över sig då och då för att inte dö av värmeslag. Tyvärr kom det ganska snart en polisbil och tyckte att vi inte skulle vara där. Så vi fick åka polisbil för andra gången under den här resan. 
Allt gick bra till slut, och vi kom fram till San Fransisco sent i går kväll, bara ett par timmar senare än beräknat. Vi bor på Doubletree igen, för Robban e galen i deras kakor :)

Nu ska jag ut o kolla in hotellets pool. 

Ha det!

Vegas baby

Jag o Micke kom till Vegas måndag kväll, efter att ha tappat Robban i L.A. Bruden som var anledningen till denna galna resa visade sig vara allt o lite till, av det vår käre vän Robert drömt om. Kort sagt, han är totalt nere i henne, och jag är så himla glad för hans skull för jag har aldrig sett honom så här innan. Synd att hon bor i San Fransisco men i alla fall. 

Checkade in på hotellet vi valt. Southpoint heter det och ligger lite off, men med 4 stjärnor är det ruggigt bra o totalt prisvärt. Modell större, med casino, pokerrum, spa,gym, pool, 5 restauranger o allt annat man kan tänkas behöva.  4 nätter har vi bokat in här. 

Testade pokerrummet en stund när vi kom, sen åkte jag för att träffa Richard på Wynn. Han skulle tillbaka hem till London på tisdagen så det var kvällens viktigaste plan eftersom vi inte setts på ett år. Micke hängde på, och gapade stort när vi inne på Wynn sprang på 15-20 av mina pokerbekanta i olika omgångar. Jag förklarade att eftersom det är WSOP just nu så kommer vi troligtvis träffa på fler jag känner. 

Tisdag kändes det äntligen som riktig semester, eftersom man inte behövde tänka på att packa eller packa upp ngt. Tillbringade förmiddagen vid poolen, sen en stund i ett köpcentra där jag efter 2 timmar lyckades inhandla en t-shirt. Sen fick det räcka. Drog till Rio för att spana in main event  av WSOP strax innan middgaspausen. Micke hängde på. Lyckades där genast träffa på bla Lasse, Abbe, och flera andra "gamla Sviten-folk" som drog med mig ut på middag. Micke hängde på den med. Efter middagen drog vi hem o sov. Är helt slut på kvällarna här, måste gå på svensk tid fortfarande för jag somnar mellan 22-00 o vaknar mellan 08-10 på morgnarna varje dag. Mycket märkligt. Idag har det varit liknande schema. Poolen, lite poker o ett köpcentrum. Robban anslöt äntligen, och i skrivande stund har han legat o pratat i telefon med bruden i över 2 timmar. Jag ska inte säga något iofs, min egen älskling ringde mig ungefär samtidigt för att säga godnatt. Klockan var då 8 på morgonen hemma och vi var båda på väg att gå och lägga oss. Sjukt att vi går på samma slags sovschema trots 9 timmars tidsskillnad. 
Nu är det sovdags i staden som aldrig sover. Imorgon blir det poolen, sen Rio där jag tänkte hejja på svenskarna som gått vidare och ev hjälpa poker.se-killarna lite grand. 
Nattkramar från Linda

Los Angeles

Som vanligt efterlamnar jag ett spor av kaos och panik efter mig. Det spelar ingen roll hur mycket jag forsoker, allt gor ando alltid ot skogen. Vanligtvis lyckas jag rycka po axlarna och skaka av mig det.

Jag drog till Los Angeles med Micke o Robban. Resan var faktiskt bokad i forvag men passade valdigt bra in just nu med tanke po att allt hemma totalknasade. Stannar borta nastan en monad, om jag inte lyckas fo ett jobb i Vegas istallet: i so fall stannar jag har. Orkar inte med Sverige just nu. Har ando varit hemma i 1 ar och 4 monader, vilket e langre an jag nogonsin stott ut innan. Dessutom var det varldens jobbigaste flygresa hit, dorr till dorr tog det over ett dygn!!! So vi pratade redan po planet om att bosatta oss har bara for att slippa flygresan hem.

Allt kanns lite uppgivet o jobbigt just nu. Tanken po "Han som for mig att se varlden i rosa" e det enda som hindrar mig fron att satta mina planer i verket utan eftertanke. Honom tycker jag verkligen om.

RSS 2.0