Härlig helg
Jag tycker om att leka mamma!
Fars dag var det i söndags. Hade sagt till pojken att min familj firar sånt och frågat om han skulle iväg o träffa sin. Iom att hans yngste son Milo fyllde år samma dag så skulle istället hans mamma, pappa, mormor, syster o hennes barn komma hem till honom på em för tårtkalas. Han skulle ha Milo i helgen 15-19 både lörd o sönd.
I fredags i bilen på väg hem frågade han "vilken tid är det vi ska till dina föräldrar på söndag"
Jag måste sett ut som en fisk utanför vattnet. Va??? Vi??? Barnen???
Jag har ju förstått iom att jag träffade hans familj när vi varit tillsammans i bara 4 dagar att han ser lite annorlunda på det där än mig. Jag menar, jag följde ju tom med på familjesemestern till Mallorca innan han ens träffat min mamma. Sa att jag skulle kolla om det var ngn tid bestämd ännu, och ringde mamma efter att Niklas åkt till klubben i fredags kväll.
Ja dom var så välkomna så, och mamma lät inte lika förvånad som jag var över att han tagit för givet att MaPa skulle träffa sina eventuella -en gång i framtiden - blivande styvbarnbarn, eller vad det nu heter.
Lördagen gick bra. Hans x kom med grabben och stannade bara ett par minuter o lämnade honom (tack för det Niklas) men frågade samtidigt om de skulle fira födelsedagen tillsammans på lekpalatset. Niklas svarade att han hade lite andra grejjer planerade och skulle åtekomma med besked. Hans föräldrar var här en stund på lördagen med och lekte med ungarna och då frågade N om de ville fira med J. Det var ett samstämmigt NEJ. Hans far sa tom att han gärna fick hälsa J att han inte var intresserad av att träffa henne. Så när hon hämtade lillgraben på kvällen sa Niklas att det verkade inte vara en så bra idé att fira tillsammans eftersom då skulle delar av hans familj inte komma. "vi får väl se ur det blir imorgon då" sa hon och smällde igen dörren efter sig.
Söndag fm var jag ensam med ungarna igen eftersom Niklas var tvungen att åka in till klubben ett tag. (T hade ett evighetsspel under helgen. Fredag kväll till måndag morgon med samma lilla kärntrupp som inte lämnade bordet annat än för att äta, galet!) Så när han kom hem berättade han att J hade hört av sig och frågat om de skulle komma till lekpalatset eller inte. Han svarade åter att hela hans familj ville fira grabbens 1-årsdag, men de ville faktiskt inte fira den med henne utan de ville ha det som kontraktet sagt, Milo skulle vara hemma hos Niklas under em, utan henne. Niklas sa tom att han kunde komma över med tvillingarna lite senare på dagen om hon ville för att de skulle få en stund ensamma. Det var inte intressant.
Söndag em kl 13.30 kom vi hem till MaPa. Hade förväntat mej att både MaPa och syrran skulle stå i fönstret när vi körde in på uppfarten med det gjorde de faktiskt inte. Så fort en av ungarna hade fått trycka på ringklockan kom de i alla fall alla tre och mötte i hallen. Förväntansfulla leenden lyste upp som små solar. Barnen var lite blyga och kinkiga, men när de väl fått smaka på mammas hemlagade köttbullar så blev allt genast lite bättre. Köttbullarna fann sin väg in i Niklas hjärta med kan tillläggas. Den burgundiska köttgrytan hamnade på en god andraplats hos alla :)
Det var så härligt. Jag såg på min pappa att han verkligen ville lyfta upp och bara gosa med ungarna men att han inte riktigt vågade så där första gången. Det fick jag bekräftat på telefon senare också, när han sa hur härliga han tyckte att de var. Mamma skickade ett sms på kvällen. "vilka gulliga ungar"
Kl. 14:50 sa Niklas, näe, vi måste väl skynda hem nu, vi vet ju inte om J tänker komma med Milo eller inte men det är väl bäst att vara där och förutsätta att hon kommer som avtalat. Så vi var hemma hos honom igen strax innan 15.
Det dröjde en halvtimma innan det ringde på dörren, men det var resten av hans familj som enligt uppgjort kom dit kl 15.30 med tårta och paket för att fira ettårsdagen. Något födelsedagsbarn dök dock aldrig upp. J hade tom ringt Niklas mor för att beklaga sig över att N ville förvägra Milo att fira födelsedagen tillsammans med sina syskon. Hans mamma hade svarat att men visst, vi skulle ju fira hela stora familjen kl 15.30, det var bara J som inte var välkommen.
Jaja, fortsättning följer om hur det blir med ungarna. Niklas saknar dem ju hela tiden och önskar att han skulle få ha dem mer. Under senaste mötet med familjerätten på Gotland den 14 okt sa hon ju ok till att Niklas skull få ha dem halvtid. Hon skulle även skriva dem i Stockholm så att Niklas kunde få dagisplats här, men hon verkar ha ändrat sig sen dess, för hon har inte gjort som avtalat...
Fars dag var det i söndags. Hade sagt till pojken att min familj firar sånt och frågat om han skulle iväg o träffa sin. Iom att hans yngste son Milo fyllde år samma dag så skulle istället hans mamma, pappa, mormor, syster o hennes barn komma hem till honom på em för tårtkalas. Han skulle ha Milo i helgen 15-19 både lörd o sönd.
I fredags i bilen på väg hem frågade han "vilken tid är det vi ska till dina föräldrar på söndag"
Jag måste sett ut som en fisk utanför vattnet. Va??? Vi??? Barnen???
Jag har ju förstått iom att jag träffade hans familj när vi varit tillsammans i bara 4 dagar att han ser lite annorlunda på det där än mig. Jag menar, jag följde ju tom med på familjesemestern till Mallorca innan han ens träffat min mamma. Sa att jag skulle kolla om det var ngn tid bestämd ännu, och ringde mamma efter att Niklas åkt till klubben i fredags kväll.
Ja dom var så välkomna så, och mamma lät inte lika förvånad som jag var över att han tagit för givet att MaPa skulle träffa sina eventuella -en gång i framtiden - blivande styvbarnbarn, eller vad det nu heter.
Lördagen gick bra. Hans x kom med grabben och stannade bara ett par minuter o lämnade honom (tack för det Niklas) men frågade samtidigt om de skulle fira födelsedagen tillsammans på lekpalatset. Niklas svarade att han hade lite andra grejjer planerade och skulle åtekomma med besked. Hans föräldrar var här en stund på lördagen med och lekte med ungarna och då frågade N om de ville fira med J. Det var ett samstämmigt NEJ. Hans far sa tom att han gärna fick hälsa J att han inte var intresserad av att träffa henne. Så när hon hämtade lillgraben på kvällen sa Niklas att det verkade inte vara en så bra idé att fira tillsammans eftersom då skulle delar av hans familj inte komma. "vi får väl se ur det blir imorgon då" sa hon och smällde igen dörren efter sig.
Söndag fm var jag ensam med ungarna igen eftersom Niklas var tvungen att åka in till klubben ett tag. (T hade ett evighetsspel under helgen. Fredag kväll till måndag morgon med samma lilla kärntrupp som inte lämnade bordet annat än för att äta, galet!) Så när han kom hem berättade han att J hade hört av sig och frågat om de skulle komma till lekpalatset eller inte. Han svarade åter att hela hans familj ville fira grabbens 1-årsdag, men de ville faktiskt inte fira den med henne utan de ville ha det som kontraktet sagt, Milo skulle vara hemma hos Niklas under em, utan henne. Niklas sa tom att han kunde komma över med tvillingarna lite senare på dagen om hon ville för att de skulle få en stund ensamma. Det var inte intressant.
Söndag em kl 13.30 kom vi hem till MaPa. Hade förväntat mej att både MaPa och syrran skulle stå i fönstret när vi körde in på uppfarten med det gjorde de faktiskt inte. Så fort en av ungarna hade fått trycka på ringklockan kom de i alla fall alla tre och mötte i hallen. Förväntansfulla leenden lyste upp som små solar. Barnen var lite blyga och kinkiga, men när de väl fått smaka på mammas hemlagade köttbullar så blev allt genast lite bättre. Köttbullarna fann sin väg in i Niklas hjärta med kan tillläggas. Den burgundiska köttgrytan hamnade på en god andraplats hos alla :)
Det var så härligt. Jag såg på min pappa att han verkligen ville lyfta upp och bara gosa med ungarna men att han inte riktigt vågade så där första gången. Det fick jag bekräftat på telefon senare också, när han sa hur härliga han tyckte att de var. Mamma skickade ett sms på kvällen. "vilka gulliga ungar"
Kl. 14:50 sa Niklas, näe, vi måste väl skynda hem nu, vi vet ju inte om J tänker komma med Milo eller inte men det är väl bäst att vara där och förutsätta att hon kommer som avtalat. Så vi var hemma hos honom igen strax innan 15.
Det dröjde en halvtimma innan det ringde på dörren, men det var resten av hans familj som enligt uppgjort kom dit kl 15.30 med tårta och paket för att fira ettårsdagen. Något födelsedagsbarn dök dock aldrig upp. J hade tom ringt Niklas mor för att beklaga sig över att N ville förvägra Milo att fira födelsedagen tillsammans med sina syskon. Hans mamma hade svarat att men visst, vi skulle ju fira hela stora familjen kl 15.30, det var bara J som inte var välkommen.
Jaja, fortsättning följer om hur det blir med ungarna. Niklas saknar dem ju hela tiden och önskar att han skulle få ha dem mer. Under senaste mötet med familjerätten på Gotland den 14 okt sa hon ju ok till att Niklas skull få ha dem halvtid. Hon skulle även skriva dem i Stockholm så att Niklas kunde få dagisplats här, men hon verkar ha ändrat sig sen dess, för hon har inte gjort som avtalat...
Kommentarer
Trackback
