LindaCaroline

Jag fick lite mer. Han kom tillbaka. Redan inom en timme. Denna gång var det lite mindre hårda ord. Sen skulle han iväg igen. Himla skitmöten som styr hela hans liv.  Han kom tillbaka en sista gång alldeles nyss. Nu var det nästan bara snälla ord. Hur vi båda önskade att saker var annorlunda. Att hans liv var annorlunda. Att han hade plats o tid för mig. Att han hade tid för ett vanligt liv. Men det har han inte. Och jag orkar inte. Men jag önskar att jag gjorde det för jag vill inte lämna honom. Jag vill verkligen inte. Men jag ORKAR inte mer.

Jag har blottat mina känslor totalt, men jag vet inget annat sätt att skriva. Ni som läser detta är ändå personer som bryr er om mig så orka cencurera känslorna.

Allt suger. Det suger totalt just nu. Hela livet. Jag är trött på hela skiten. Jag är totalt förkrossad o ledsen o arg o förbannad o bitter o sorgsen... Han som jag trodde jag skulle tillbringa resten av mitt liv med var inte Han. Han var inte Han med stort H. Och det suger.