Pappas födelsedag
Vi firade farsans födelsedag i lördags med en utflykt. Hela familjen åkte ut till Värmdö för picnic, sol o bad, shopping o god lunch. Vi satt på en filt o drack kaffe o mös hela förmiddagen, o pappas nya mobil plingade till då och då med gratulationer via sms. När det närmade sig lunchdags åkte vi in till Gustavsberg för att strosa runt lite där och då upptäckte farsan att mobilen var försvunnen. Vi är ju rätt bra på att tappa bort saker, farsan o jag. Mamma o syrran har betydligt bätte koll... Men iom att mor o syster e de som har shoppinggenen lämnade vi dem o begav oss tillbaka den dryga milen till stranden där vi varit.
Vi letade överallt. Runtikring där vi satt, där pappa skakade filten, där han sneddade över en slänt, där vi parkerade bilen, under alla bilar runtomkring, i diket nedanför, och frågade i glasskiosken o cafeterian. Ringde till mobilen 17 gånger o lyckades med konststycket att rata en mobli som precis vart upphittad då det inte var rätt mobil. Efter en timmes letande gav vi upp o körde tillbaka.
Mor o syster som då hunnit konstatera att det var dumt att släppa iväg oss ensamma att leta sa att vi skulle åka tillbaka så skulle de minsann hitta den på två minuter. Sagt o gjort. Vi körde tillbaka igen och iom att farsan redan berättat alla ställen han varit på satte mor o syster genast kurs på soptunnan. Väl där ringde de mobilen o lyfte på locket - och joodå, därifrån ringde det så glatt! Det var bara att plocka upp påse efter påse och lyssna, elltmedans mobilen ringde o ringde. Det var ju ett berg av skräp ovanför iom att det gått ca 2 tim sen vi åkte därifrån först men till vår glädje -för att inte tala om hela strandens oerhörda munterhet då de såg vad vi höll på med- fick vi tag på den himla telefonen och kunde glatt gå iväg för att äta en välförtjänad lyxig lunch.
Kan tillägga att vi hade magknip av allt skrattande...
Vi letade överallt. Runtikring där vi satt, där pappa skakade filten, där han sneddade över en slänt, där vi parkerade bilen, under alla bilar runtomkring, i diket nedanför, och frågade i glasskiosken o cafeterian. Ringde till mobilen 17 gånger o lyckades med konststycket att rata en mobli som precis vart upphittad då det inte var rätt mobil. Efter en timmes letande gav vi upp o körde tillbaka.
Mor o syster som då hunnit konstatera att det var dumt att släppa iväg oss ensamma att leta sa att vi skulle åka tillbaka så skulle de minsann hitta den på två minuter. Sagt o gjort. Vi körde tillbaka igen och iom att farsan redan berättat alla ställen han varit på satte mor o syster genast kurs på soptunnan. Väl där ringde de mobilen o lyfte på locket - och joodå, därifrån ringde det så glatt! Det var bara att plocka upp påse efter påse och lyssna, elltmedans mobilen ringde o ringde. Det var ju ett berg av skräp ovanför iom att det gått ca 2 tim sen vi åkte därifrån först men till vår glädje -för att inte tala om hela strandens oerhörda munterhet då de såg vad vi höll på med- fick vi tag på den himla telefonen och kunde glatt gå iväg för att äta en välförtjänad lyxig lunch.
Kan tillägga att vi hade magknip av allt skrattande...
Kommentarer
Trackback
