LindaCaroline

Så himla trött på allt trassel med den. Han som skulle hyra den av mig, och skrev på avtal och allt och fick mig att vänta flera veckor har nu efter att han flyttat ut vägrat att lämna tillbaka nycklarna. Det skulle han göra direkt mina föräldrar kom tillbaka sa han men det har han alltså inte gjort, vilket gör att jag inte kunnat visa den för ngn annan eftersom ingen kan komma in i lght! Så himla trött på det. Bara 7 dagar kvar tills hyran ska vara inne igen och givetvis ingen ny hyrestagar i sikte. Jag har inte råd med detta längre!!! Sista hyran betalade pappa och jag får väl försöka be om hjälp med nästa med antar jag, även om jag verkligen avskyr det. Skulle ju vara kul att kunna lägga några extrapengar man fick in på lite nya höstkläder eller ngt men just nu går allt till räkningar känns det som :(


F.ö. dealade jag till Phil Helmuth idag. Det var coolt. Sen var jag på en rätt ointressant middagsdejt. Nu ska jag sova.

Idag har jag delat WSOPE-event hela dagen. Round of each, som är 9 händer texas o ch 9 händer omaha varvat. Det löjliga är att blindsnivåerna är olika mellan de båda spelen fast det är pott limit hela tiden, så man får ingen kontinuitet i potträknandet, men det har varit oerhört kul. Fått ha massa sjukt bra spelare vid mina bord. Delat till bl.a. Doyle Brunson, Anette Obrestad, John Tabatabai, Willie Tann, Neil Channing, Roland de Wolfe och Chris Ferguson. Lite nördigt kanske men jag tycker det är askul!

Sen i torsdags så var jag ute på en middag som Patrik från Betfair anordnade och träffade lite svenskar här på besök, Åsa bl.a. Efter middagen gick vi till Empire för att kolla finalen på free million dollar eventet och vi får ju inte lov att vara på jobbet när vi inte jobbar, men jag hade fått tillåtelse från chefen att komma in med dom för att just se finalbordet. Vad jag INTE hade fått tillåtelse var att sen vi alla, Åsa, Patrik, Turken och ett par kvalare hade varit o tagit en drink i hotellbaren där de bor, komma tillbaka till Epire och smita in på festen som hölls för press och viktiga människor på övervåningen. Där stod jag o minglade med hela gänget medans Patrik smög åt mig gratisdrinkar som jag försökte gömma bakom ryggen, för att inte tala om hur jag själv försökte gömma mig bakom andras ryggar så fort en av mina chefer passerade utanför baren. Det var många chefer och många passeranden. Grabbarna uppe på security måste ju undrat vad i hela friden jag höll på med eftersom det ju finns kameror i barerna med. Jag har inte hört ngt om detta efteråt i alla fall så slutet gott - allting gott!

Har verkligen varit lite väl mycket ner ner ner i min emotionella begodalbana till känsloliv. Tror det är på väg uppåt nu. Känns lite så i alla fall.

WSOPE börjar strax och det är något jag både ser fram emot pga de intressanta spelen jag kommer dela, men även "fruktar" (seriöst, vad är motsatsen till ser fram emot fast annat ord?) pga av de idiotiska arbetstiderna jag kommer ha i 2 veckor. Jobbar 20-04 nästan varenda natt. Och slutar jag 04 så måste jag ta mig hem med nattbussar, vilket varken är trevligt att åka eller promenera till den tiden på morgonen... Eller promenera hem ifrån. Får väl se hur det går. Imorgon kommer i alla fall Åsa hit på ett par dagar och det ska bli jättekul att se henne. Ska hinna med en middag innan jag börjar jobba imorgon, och sen ska ju hon givetvis rapportera från den enda tävlingen som jag inte är inblandad i. Suck!

F.ö. så har jag tillbringat en massa tid med att lära känna en kille ganska bra. Känt honom sen i mars el ngt men lärt känna honom mycket bättre de senaste veckorna. Tyvärr så tycker jag givetvis om honom lite mer än som en vän och det är skitjobbigt. Sen vet jag inte om jag gör det för att han är en fantastisk kille eller om det bara är för att han har förklarat att han har känslor för mig men inte kan starta ngt slags förhållande just nu. Vad är det som gör att jag fastnar för killar med för mycket problem för att kunna ha en flickvän? Vi har ju faktiskt inte "gjort ngt" men känner bara att jag verkligen gillar honom. Han förekom det genom att prata om saken. Hoppas det går över snart.

Så känner mig lite sorgsen nästan. Känns så dumt liksom att inte ens försöka när jag vet att han gillar mig med...

Känner mig ensam o ledsen o miserabel. Gråter o kan inte sova. Varit vaken sen 13-tiden igår eftermiddag.

Skitliv.

Jag faller bara för fel män.

Eller också inte. Ibland så är det killar som verkar vara precis hur bra som helst, bara det att jag inte är tillräckligt bra för dom.

Jag vet inte vad jag ska göra för att bli en bättre människa. Hjälp mig. Det måste ju vara något fundamentalt fel...