Nätverka

Hamnade tack vare Gurkan på en supesamplesale med suuuuperfina designergrejjer. Köpte MASSOR med silkiga nattlinnen, pyjamasar, linnen, strandkläder, små japaninspirerade morgonrockar och babydollunderkläder.... Gick därifrån med 2 stora kassar och bara 40 pund fattigare. Butikspriser hade varit MÅNGA hundra pund.

Alla hjärtans himla skitdag närmar sig... Jag är fixad till 1000 vad gäller mani/pedi/frissa/ansiktsbehandling/massage osv... enda som saknas är en hjärtevän. Jaja.. Himla skit också... Det är ju inte direkt så att Exet kommer höra av sig pga dagen ifråga. Han har troligtvis ingen aning om att det ÄR alla hjärtans himla skitdag. Ok, i vanliga fall kanske man inte ens skulle säga en sån sak, men vi skildes ju som vänner... Och sa även att det var möjligt att det inte va farväl för alltid....

Förra året dejtade jag en kille, (H), som betedde sig som ett riktigt as den dan. Lovade mig själv att jag i alla fall inte skulle utsätta mig för den behandlingen igen. Men va 17... Käns sådär att vara ensam....

Ikväll gick jag i alla fall till "the International" för att nätverka lite. Gick ganska bra. Stötte ihop med Marc Convey som genast sa att han skulle höra av sig och pusha för mig till sin gode vän Jonathan på the Vic som jag pratade med igår. Sen presenterade han mig för en annan kille, Thomas, som berättade för mig om en annan klubb som behövde dealers asap. Han skulle höra av sig till managern där och tipsa om mig. Det är så lätt att nätverka i den här stan. Alla är så himla trevliga och artiga hela tiden. Tyvärr så är det ju så i Sthlm att alla ska vara så himla coola hela tiden och jag är ju inte direkt världens coolaste. Jag är glad, snäll, hjälpsam, omtänksam, galen, spontan, och vill alla väl, men cool är jag inte. Så skönt att slippa vara nervös över den biten. sen är det ju så att om jag hemma ser ok ut, så är jag ju en toppenpingla här, för engelska tjejjer är inte snygga. Sorry, men det är faktiskt så. Och det känns rätt så bra med den uppmärksamheten efter att ha varit tillsammans med en kille som ger ca en komplimang i månaden.

Med det sagt så måste jag tillägga att jag TYVÄRR fortfarande saknar Niklas som 17... Och jag önskar fortfarande att han åtminstone kunde höra av sig och fråga hur det går här...

Framåt...

Igår kväll var jag och pratade med lite folk i bestämmande positioner på både Empire och Vic. Inget av casinona söker folk officiellt men det är ju det som är charmen med den här stan. Det gäller bara att känna rätt personer. Nu vet jag ju inte hur det går men jag fick en väldigt positiv känsla av samtalen. Jag ska ringa till Empire imorgon och prata med ytterligare en annan kille och jag fick ett väldigt omständigt formulär att fylla i på Victoria, och blev nästan lovad att få komma och göra ett tabletest om ett par veckor. Just nu håller dom nämligen på och sparkar folk i resten av casinot, men pokerrummet kommer behöva folk from mars. Bra att man bor hos killen som känner HELA poker-London!

Scemat för idag säger en långpromenad som vanligt, och så ska jag ta mej över till andra sidan av staden för att lämna lite grejjer till Anna från Gurkan som hon måste ha ikväll, eftersom Gurkan inte hinner dit själv. När man inte jobbar själv får man ju ställa upp o springa lite ärenden :)

Imorgon kväll är det tydligen fest igen med gänget från i lördags... Får se hur jag känner för det imorgon.

Misse Måns

Tänker på dig idag J.

Jag vet att det suger. Tänker inte påstå att jag vet hur mycket, men jag vet ATT det suger. 100 kramar till dig.
RIP Måns.

Råttor!

Det var råttor! När jag vaknade imorse gick jag igenom min resväska som står på golvet bredvid sängen. I den hade jag en oöppnad förpackning men Kitkat. Den var halvt uppäten, och hela väskan var full av små små bitar av omslagspappret till den. Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii va obehagligt.

Har äntligen gjort klart mitt CV, nu ska jag bra hitta nånstans jag kan printa ut det. Eftersom jag var så duktig så belönade jag mig själv med en pedikyr så nu har jag jättefina fötter.

Gurkan och jag har diskuterat boendesituationen med R idag. Vi har ju gratisbott här i en vecka och nu sa han att han funderar på att köpa en mindre lägenhet, I så fall kan vi hyra hela den här lägenheten av honom och ta in 1 eller 2 till hyresgäster. Det är ju 3 sovrum och ett stort vardagsrum, och om vi fortsätter att stanna i samma rum och tar in 2 till så kan vi få ner boendekostnaderna ganska mycket. Men allt beror ju på vad jag hittar för jobb. Klart det är skönt med eget rum, men 2 av sovrummen är stora, med stora dubbelsängar. Annars kanske vi stannar här och bara hyr rummet av honom, om han inte flyttar. R o Gurkan kommer bra överens i alla fall så det gläder mig.

Jag har ju även min lägenhet hemma. Nina kommer ju bara använda den någon vecka till så den står ju också och tickar pengar. Jag har aldrig påstått att den här flytten var en av mina mest genomtänkta idéer...

Squeek squeek - pip pip...

Åh HerreGud. Jag hörde nyss ett klart o tydligt pipande. O gurkan sa att det finns en massa möss i den här stan. Hur 17 ska jag kunna sova nu. Jag sprang ut o frågade Richard, som påstod att det var hans kontorsstol som låtit men det tror jag knappast.. Hjälp...

Lite ensam igen

Jag saknar honom. Riktigt mycket saknar jag honom. Det var jag som bröt upp, det var mitt beslut men det spelar ingen roll. Jag önskar att han ville höra av sig och säga att han saknar mig. Det verkar som att män har så lätt att klippa av. Bara, jaha, hon vill inte vara med mig längre. Nähe, då får jag väl ta och skaffa en annan tjej som kan göra allt som hon gjorde då, så småningom, men det är ingen brådska med det nu...

Suck. Jag är en trevlig person. Jag är snäll och hjälpsam och vill inget hellre än att hitta en person att dela mitt liv med, någon som jag kan ta hand om på alla sätt och som kan ta hand om mig tillbaka. Så varför blir det fel hela tiden? Gör jag fel? Jag är inte desperat efter någon, jag gillar bara inte att vara ensam. Jag har ingen aning om det var en bra eller dålig idé att flytta hit, det ger sig väl så småningom. Men jag vet att det känns bättre att vara ensam här just nu än att vara ensam hemma, bara en kilometer från dig.

Efter vild lördag kommer seg söndag.

Det blev en helt galen natt. En sån där jättekul natt där vi träffade en massa nya roliga människor, drack för mycket, och massa galna saker hände. Någon hade med sig en kortlek vilket resulterade i en hel massa spelande om udda saker. Utmaningar hit och dit. Vi kom aldrig ens iväg till den festen vi egentligen skulle på för vi hade så kul på krogen vi började kvällen på.

Spenderat nästan hela dagen i sängen, så nu har jag tagit en långpromenad vilket slutade med att jag köpte fish and chips. Jag hann precis hindra mannen bakom disken innna han dränkte mina pommes i vinäger. Konstiga matvanor dom har här. Det blir TV och filande på min engelska CV ikväll.

Lördagkväll i London

Nu får det vara färdigdeppat. Orkar inte mer. Gurkan ringde precis från jobbet och berättade att jag skulle med på fest ikväll. Lika bra att ta tjuren vid hornen och ge sig ut o träffa folk.  Hon sa: jag kommer hem kl 20, ha en drink redo och var toppensnygg!

Annars har jag vandrat runt en hel del här i Fulham och försökt lära mig hitta. Har ju inte världens bästa lokalsinne direkt så mina promenader blir oftast längre än jag tänkt mig iom att jag ju måste hitta tillbaka hem också... Idag hittade jag en hyffsat prisvärd nagelsalong så jag äntligen kunde göra om mina naglar som likasom mitt hår har blivit gräsligt negligerade de senaste veckorna. De gör även pedikyrer där på precis det sättet jag gilar så det blir nästa treat för mig själv. Måste bara se till att förtjäna det först.

Jag har givetvis på något sätt lyckats med konststycket att radera mitt engelska CV så det måste jag ta och skriva om.  Jobbsökandet går sådär. Men i kväll ska jag strunta i det och bara försöka ha kul. Iofs... Richard ska iväg o lira så jag kanske dissar festen efter ett tag och nätverkar lite pokerkontakter istället i slutet av kvällen. Vi får se :)

Imorgon ska jag äntligen träffa Johanna. Hon var ju hemma över jul så vi sågs dagen innan julafton hemma hos mig men det har ju inte blivit ofta på sista tiden, förhoppningsvis blir det oftare nu. Hon sa att de brukar ha "svenskmiddagar" hos dem på söndagarna. Låter trevligt.

Ha en toppenlördagskväll alla ni där hemma. Kram på er.



I form är jag inte

Gurkan ringde in mig till city så jag fick skippa långpromenaden. Jag skulle gå in på hennes förra jobb, fråga efter en viss person och säga kodordet "snakeskinshoes". Då skulle han gå och hämta saxarna som hon lämnat kvar där när hon slutade. Själv stod hon gömd bakom hörnet för att inte chefen skulle få syn på henne. Kändes som hämtat ur en dålig spionthriller.

Sen blev det promenad i alla fall, fast längs Oxford street och iförd alldeles för höga klackar för att det skulle vara trevligt.

Jag tog mig bort till "the International" som är klubben som tog över efter Gutshot. De hade tyvärr alldeles för mycket dealers för tillfället men jag lämnade mina uppgifter så man vet ju aldrig. Där känner jag lite folk sen förut och har tom hoppat in o jobbat nån gång när jag varit i London på besök. Satt och spelade lite 1-1 texas PL också. Spelet gick inte bra men snacket var desto bättre. Fick veta vilka klubbar som låg vart och vilka casinon som sökte folk. Inte ett totalt bortkastat besök där alltså.

Jag är märkligt trött fortfarande så jag åkte hem redan vid 22-tiden, även fast jag var bjuden på födelsedagsfest hos en dealer som jag återknöt bekantskapen med i tisdags natt. Känner att jag inte var tillräckligt upplagd för fest med nästan bara nya människor. Helt olikt mitt vanliga jag alltså.

Jag letar jobb, har ytterst lite pengar, är trött hela tiden och vill egentligen bara dra täcket över huvudet, men det känns i alla fall bättre än att vara kvar hemma i Jakan. Håll tummarna för mig!

London

Det bestämdes ganska snabbt efter att Gurkan o Richard träffats att hon skulle flytta in hos honom hon med. Så jag och Sus tog igår en liten promenad över till det minimala rummet hon delat med Sofia för att hämta merparten av hennes grejjer och flytta över till Richards stora 3-sovrumslägenhet. Det blev en intressant taxiflytt där vi fick bråka med taxichauffören för att han skull köra upp framför porten. Han ville inte förstå att vi inte ville springa fram o tillbaka över en fullt trafikerad gata med flyttkartonger. 

 Hur lustigt är inte det förresten? Av hela London, så bor min bästa Sus på samma gata som jag ska flytta in på!

Efter flytten var klar var halva dan över. Vi handlade lite mat o vin, och gav oss i kasst med mitt hår. Har ju inte orkat bry mig på senaste tiden, men en blekning och 2 toningar senare är jag toppensnygg ;)

Satt sedan resten av kvällen och spelade nätpoker och tog det lugnt. Sus drog iväg för att träffa polare men jag är inte riktigt i form att gå ut varje kväll ännu. Saknar Niklas. Så är det.

Nu sitter jag i sängen och funderar på om jag ska försöka vänta in lite solsken innan jag tar en långpromenad. Det är kallt som 17 här, särskilt inomhus! Dessutom kommer städerskan när som helst och jag vet inte om jag bör hålla mig ur vägen då.


Nystart

Jag trodde i min enfald att eftersom snön hade smält bort och flygen gick som de skulle under tisdagen så skulle det inte bli alltför svårt att ta sig till London. Det gick bra till Stanstead. Sen vare tvärstopp. Inställda och försenade tåg o bussar. Fick stå utomhus i minusgrader i lite över 2 timmar tillsammans med ca 500 andra förbannade resenärer och vänta in någon slags info om hur man skulle ta sig fram. Resan var minst sagt jobbig.

Väl framme på Liverpool street så stod Gurkan och väntade med öppna armar. Vi åkte raka vägen till the Vic där Richard som jag ska bo hos satt och lirade sitt nya favoritspel Omaha.

Även han tog emot med öppna armar - och en flaska champagne! Det blev sedan temat för kvällen. Han drog med oss runt high stakes spelen i London och överallt fick man ett glas champagne eller en drink i handen innan man hunnit presentera sig. Natten avslutades med en middag på nåt nattöppet hak som var fullt av vattenpiperökande araber där maten var över förväntan med tanke på att klockan blivit över 4. Gurkan följde med hem till R hon med och vi låg och viskade och skvallrade med varandra innan vi somnade, som man gjorde när man var liten och sov över med en kompis.


Spännade natt

Efter att inte kunnat somna i en evighet tog jag en sömntablett, vilket jag inte brukar göra i vanliga fall. Ett nytt recept som jag inte provat innan. Då vart allt jättekul. Mitt täcke började prata med mig och sakerna i min lägenhet gick omkring. Har aldrig hallucinerat förut. Det var spännande. Sen sov jag som en stock.

Lina läste på förpackningen idag att det fanns med som bieffekt.

Opeppad i allmänhet

Har jobbat 17 timmar i natt. Helt slut. Men man slipper tänka i alla fall.

Hög tid att börja packa i ordning grejjer som jag ska ta med till London, men troligtvis kommer packningen påbörjas på tisdag och sluta i vild panik för att jag ska hinna med flyget.

Egentligen är jag inte det minsta peppead att åka dit, men jag är ännu mindre peppad att stanna här så förhoppningsvis så visar det sig att det var en bra impulsidé. Det brkar ju gå fort när jag får för mig något, enda anledningen att jag inte åkte samma dag jag fick London i huvet är ju att jag hade 4 jobb inplanerade i veckan som gått. Avboka jobb i sista sekunden är inte min stil.

Visste att jag inte skulle orka packa idag, så därför blir det fixande måndag och flygande tisdag.

Hämtade alla mina grejjer hos Niklas i fredags. Det var sorgligt. Han hade bråttom iväg som vanligt så vi ska ses imorgon för att prata. Tror iofs att något kommer komma emellan som vanligt men under kan ju ske.

Vill ännu en gång säga tack till alla som är så extragulliga mot mig nu. Jag uppskattar verkligen allt, även om jag är skitdålig på att visa det just nu.

Ska hålla mig vaken några timmar till o sen förhoppningsvis sova länge länge inatt.

Kram
L.

Suger

Det suger precis lika mycket som innan. Jag hatar att vara singel. Är man någon slags lovligt byte då eller? Lämna mig ifred! Bara för att jag är singel betyder det inte att jag är desperat efter en ny pojkvän.

Sambo

Nina flyttade in här idag. Trodde att vi båda skulle vara dränkta i flyttkartonger- hon hade med sig nästan allt hon ägde och hade bett mig förbereda mig på en chock, men den lilla virvelvinden har flängt runt här och packat upp och stuvat undan saker i alla vrår jag kunnat rensa åt henne. Endast 4 ouppackade kartonger står så fint undanställda i ett hörn av min lilla etta att de knappt märks. En riktigt mysig kväll har vi haft med. Känndes rätt skönt att inte sitta ensam o stirra in i väggen.

Flyger till London på tisdag och stannar på obestämd tid. Lite trött på den här stan just nu, behöver ett miljöombyte. Tänkte börja med att bo hos min polare Richard. Pratade med honom nyss och sa att jag kommer på tisdag.
"Vilken tid är du här? 100 punds- omaha rebuy börjar kl 20. på Victoria, hinner du dit så stejkar jag dig."
Härligt att känna sig välkommen, och att någon tror på ens pokertalanger men han e alltid så himla snäll.
Sa att det kunde bli tajt, men det är väl bara att ta med sig allt bagage direkt till casinot tyckte han. Ja, han är ju där så jag kommer ju inte in i hans lägenhet i alla fall så det är väl bara att ställa in sig i omaha-mode under flyget...

F.ö. så har Niklas gjort något så rart som att skicka ett nytt gulligt sms till mig idag, lite istället för alla de som jag hade innan. Finns ju ingen lag som säger att han måste vara snäll mot mig just nu, så jag uppskatar det verkligen.

Summa summarum; liver suger aningens mindre idag än det gjort den senaste veckan. Tack alla som orkar fortsätta vara så snälla mot mig.

Uppdaterat: orka ha datingreklam mellan inläggen...

Jag hatar min mobil

Jag hatar hatar hatar den. Den är helt omöjlig att förstå sig på och precis allt funkar tvärtom jämfört med alla mobiler i hela världen.

Jag har sparat alla fina sms jag fått, både av Niklas och av andra, och nu har alla dom försvunnit. Varenda fin sak som han skickat det senaste halvåret är borta. Och det är ju inte som att jag kan få nya.

Jag menar, han är ju inte direkt bra på sånt så det är inte många, men de jag fick betyder desto mer. Och nu är alla borta.

Alla.

Jag hatar den där skitmobilen och jag ska stampa sönder den så fort jag sparat över mina telefonnummer... Om jag kan klura ut hur man gör det.

Jag hatar den.

Jag hatar den verkligen.

Jag bara är


Jag bara finns just nu. Orkar inte. Gör det som måste göras på automatik. Äta frukost, borsta tänderna, ta sig till och från jobb, och jobba. När jag är hemma lämnar jag inte min soffa. Håller på och arbetar mig igenom "the new adventuers of old Christine" förutom när jag försöker sova förstås, för då byter jag ju till "Vänner". Men minst en gång per avsnitt oavsett serie så trycker jag på pausknappen och bara försjunker i funderingar. Jobbiga funderingar. Såna där tankar som man inte vill och inte orkar tänka. Varför varför varför,,,

Ont i ryggen

Precis hemkommen från ett mördarlångt dealerpass i Sätra. 15 timmar med bara ett par korta raster. men återigen måste jag säga att jobbet gick bra, förutom den sjuka smärtan i ryggen, för jag hade nästan inte tid att tänka på annat än potträkning. Riktigt trött timme 12-15 med... Men aj vad ont det gör i hjärtat så fort jag är på väg hem. Idag klarade jag mig utan tårar ända fram till lägenhetn, men den totala tomheten och tystnaden här inne är INTE vad jag vill ha just nu. Nej, jag vill som vanligt, att han ska komma hit o hålla om mig och småprata tills jag somnar. Fast det har jag ju velat i över ett halvår...

Just nu skulle jag även vilja hinna med / ha råd med en ryggmassage, men nu måste jag skynda mig att somna för om 7,5 timmar börjar jag jobba igen, ikväll för Vegas Event.


Det går bara man vill

Att skärpa ihop sig en stund i alla fall. Hela jobbpasset tom. Alla som frågade var förstående när jag sa att jag inte vile prata om det just då. Hela kvällen gick över förväntan faktiskt. Tom skrattade och pratade när jag jobbade. Lite jobbigt en stund när det var en massa bråk vid bordet men efter ett tag var allt lugnt igen. Fick bra dricks, Tack snälla!!!

Det var först när de stängde och folk pratade om att åka hem till flickvänner, eller hem tillsammans de som var där tillsammans som allt bara började suga igen. Var tvungen att skynda mig därifrån så jag inte skulle börja gråta mitt ibland allihopa.... Vad löjligt att man inte bara kan glädja sig åt dem som har det man själv vill ha... Utan att det bara ska göra så ont ibland. Promenerade en bit och var tacksam för regnet som gjorde att ingen såg mina tårar, och bara undrade vad det var för mening med allt när man inte har någon att komma hem till, någon att prata om sin dag med, någon att hålla om när man somnar.  Fast det är ju ingen mening med att vara med någon som inte har tid med en... för allt det där hade jag ju bara ca en gång i veckan, så jag måste nog stå fast vid mitt beslut. Men jag saknar honom så... Och jag vill verkligen ha en kram....

Skärpning

Ska strax bege mig till Söder där jag ska deala CG på Kovacs ställe. Snälla fråga ingenting om allt just nu ni som är där, för då kommer jag bryta ihop och jag behöver verkligen skärpa mig under tiden jag är där för att kunna jobba.

Kram o tack för alla gulliga sms, mail mm.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0